”Någonting måste göras åt Köklotvägen”

En bit från korsningen till Alskatvägen upplyser ett trafikmärke om att beläggningsskador är att beakta längs ett närmare 20 kilometer långt avsnitt. Som bilist gör man klokt i att ta det försiktigt och nöja sig med låga hastigheter längs Köklotvägen som bitvis påminner om ett tvättbräde med sina bucklor, gropar och ojämnheter.

– Jag har irriterat mig i omgångar under lång tid. Det står helt klart att någonting måste göras åt den här vägen ganska snabbt, förklarar Solveig Hildén som har tillbringat mycket tid på familjens sommarstuga i Värlax sedan 1994.

– Till slut tänkte jag att jag måste försöka agera på egen hand istället för att bara vänta på något ska hända, fortsätter Solveig som själv har hunnit bli 81 år.

Solveig startade på spontant vis en namninsamling för en grundförbättring av Köklot i somras. I stället för att på tidskrävande sätt gå runt i lokalsamhället och knacka dörr placerade hon listan hos den nya grillförtagaren Sören Lundberg i Köklot fiskehamn.

– Mellan den 22 juni och början av augusti har 844 personer satt sina namnteckningar på listan. Förutom ortsbor och sommarstugeägare handlar det också om turister och tillfälliga besökare. De mest långväga undertecknarna är från Schweiz och Florida, säger Solveig.

844 personer torde för övrigt vara över tio gånger mera än den permanent bosatta befolkningen i Köklot.

Hoppas på uppföljning

Stödd av de många namnteckningarna har Solveig uppvaktat både vägdirektören Anders Östergård på NTM-centralen och kommunstyrelsen i Korsholm på sistone.

– Kommunstyrelsen har meddelat att ärendet enligt planerna tas upp till behandling i september eller strax därefter. Också kommunalpolitikern och riksdagskandidaten Christoffer Ingo har lovat att arbeta för den här frågan i fortsättningen.

Samtidigt är Solveig medveten om att det i praktiken dessvärre inte alls är enkelt att få loss medel ur statens kassa till vägprojekt på landsbygden. En grundförbättring av Köklotvägen beräknas kosta 200 000-300 000 euro per kilometer.

– Åtminstone hoppas jag att det här ärendet får en uppföljning, betonar hon.

Köklotvägen är livligt trafikerad speciellt sommartid och under veckoslut – inte minst på grund av det stora antal sommarstugor som finns i området. Sedan början av 1990-talet har det gjorts några beläggnings- och förbättringsarbeten längs vägen. Det oaktat har förare av både personbilar och tyngre fordon råkat ut för haverier och diverse problem under årens lopp. Inte minst med tanke på behovet av snabba transporter i fall av eventuella sjukdomsfall och olyckor i Köklot med omnejd skulle en bättre vägförbindelse vara att föredra, framhålls det. Några andra bybor som ByaNytt träffade i mitten av september kommenterade vägens nuvarande skick så här:

– För min del gör det inte så mycket att vägen är hoppig. Jag har varit med om tider när den här förbindelsen inte fanns, säger Bror Bertholm, numera bosatt i Petsmo.

– Jag är mera irriterad på vägen numera när jag kör längs den endast en gång i veckan, säger Köklotbon Peter Smedman.

– Själv färdas jag längs Köklotvägen varje dag. Jag brukar följa vissa spår under färderna. Men vid vissa avsnitt är man tvungen att ta det lugnt, säger i sin tur Sören Lundberg.

50 år sedan Köklotvägen  började byggas

Under åren 1956-57 byggdes en ny väg från Köklot till Norrskat. Därefter började man fundera på en förbindelse till fastlandet.

– Det togs kontakt med myndigheter och det såg lovande ut. En person som gick i bräschen för ett vägbygge var lotsen Arne Smedman, säger Bror Bertholm som är väl insatt i Köklotvägens historia.

Köklot-Alskat väglag bildades i början av 1970-talet vid ett möte i UF-lokalen i Jungsund. Bror minns att det även fanns markägare som kraftigt motsatte sig ett vägbygge eftersom det skulle beröra egna markavsnitt.

– En viktig person i vägprojektet blev Karperöbon Alfred Beijar som var byggmästare och som kände befolkningen i Köklot. Han var villig att dra upp väglinjen genom skogen till Alskat.

Med Beijar i spetsen gick en grupp på 5-10 man genom terrängen och satte ut käppar för att markera väglinjen. Uppdraget gick inte som på räls. Man konfronterades med stenar och våtmarker och det blev att börja om. Men till slut nådde man fram till Alskat. Med den utstakade väglinjen som grund gjorde vägdistriktet avvägningar och ritningar. Därefter ansöktes det om statsbidrag. Staten stod slutligen för 57 procent av kostnadsförslaget på 900 000 mark. Resten skulle finansieras av vägdelägarna. Ett företag från Masku utsågs till entreprenör våren 1972. Vid årsskiftet 1972-1973 började man bygga den första och största bron vid Brantbådan. Maskuföretaget fortsatte att skapa leden successivt via fiskehamnen ut till Köklot by.

– Därefter var pengarna slut och vägarbetet fick en försättning i väglagets regi med Sundombon Jan-Erik Backholm som ansvarig byggmästare. Den andra bron byggdes av Christer Holms företag från Smedsby medan den tredje bron byggdes av väglaget under ledning av Jan-Erik Backholm.

– Under byggtiden var Arne Smedman två gånger till riksdagen för att få loss mera statspengar via Trafikministeriet. Inledningsvis fick han bra hjälp av SFP-riksdagsmän, bland annat Ragnar Granvik som senare blev trafikminister.

– Andra gången träffade Smedman minister Veikko Vennamo som beviljade medel, men tillade att ”nu vill jag inte se Smedman mera här på trafikministeriet”, tillägger Bror.

År 1975 var Köklotvägen klar för invigning. Vägarbetet kunde slutföras med gott resultat tack vare ett bra samarbete mellan Arne Smedman och Jan-Erik Backholm. Slutnotan låg på över två miljoner mark och vägdelägarna fick dras med låneskulder i många år. Bror listar några nyckelpersoner under byggtiden; Paul Ström (Kvevlax kommun och Korsholms kommun), Sven-Erik Kjellman (Kvevlax sparbank), Harald Håkans (dåtida ordförande i vägnämnden i Korsholm) och Jarl Beijar (kommundirektör i Korsholm). Den nya direkta förbindelsen till fastlandet var givetvis ett stort framsteg som framför allt förbättrade Köklotbornas möjligheter till arbetspendling. Busstrafik och postbusstrafik till Köklot etablerades också och det blev alltmer populärt att uppföra sommarstugor i trakten. För den dåtida bybutiken i Köklot som drevs av Bror Bertholm blev Köklotvägen emellertid ingen välgörare.

– Till att börja med såg jag vägen som en positiv sak. Men efter hand visade det sig att folk började handla i stan i allt högre grad. Speciellt vintertid blev det alltmer dött i bybutiken. Den 31 december 1978 lade jag ner verksamheten, berättar Bror.

Text: Joakim Snickars

Foton: Privata

Artikeln publicerades ursprungligen i ByaNytt 8/2022