Fågelskådning – en perfekt hobby för den naturintresserade

Vårvintern och vårmånaderna är definitivt en aktiv och intressant period för landets fågelskådare. Det skriver den inbitne fågelentusiasten och fågelobservatören Ari Lähteenpää från Gerby gärna under på. Ari Lähteenpää är själv född och uppvuxen i Helsingfors 1984 flyttade han till Vasa och några år senare slog familjen sig ner i Kvevlax.

– Efter några år i Kvevlax bodde vi först i Vassor och sedan i Kuni. Det blev sammanlagt en cirka 25 år lång vistelse. För fem år sedan flyttade sedan vi till Gerby och blev stadsbor igen, berättar Ari.

När fick du personligen smak för fågelskådningens fröjder?

– Jag fastnade första gången när jag var skolelev i Helsingfors slutet av 1960-talet. På den tiden fanns det naturklubbar i de flesta skolor. Vi hade dessutom en rektor som var mycket fågelintresserad. Hans forskning om korsnäbbar blev för övrigt internationellt uppmärksammad i tiderna.

– Sex pojkar i min klass i Helsingforsskolan höll på med fågelskådning när det begav sig. Idag är jag den enda som fortfarande är aktiv på området.

Helsingfors bjuder sin urbana storstadsprofil till trots på en rad ypperliga naturmiljöer för fågelskådare. Ett utmärkt exempel är den sjöfågelrika Gammelstadsviken, berättar Ari i förbifarten.

– Nästan alla jämnåriga fågelskådare som jag är bekant med har erfarenhet av naturklubbar av det hör slaget. I Vasa fanns exempelvis klubben Reviiri i Vasa finska lyceum, tillägger Ari i samma veva.

Ari berättar att han egentligen lade fågelskådningen åt sidan efter ungdomstiden. För cirka 15 år sedan, när han var i 50-årsåldern, återupptäckte han emellertid sin gamla hobby med besked.

– Kanske var det en 50-årskris som spökade. Att återvända till fågelskådandet blev en lösning på problemet för min del.

– Boendemiljöerna i Vassor och Kuni var mycket lämpliga områden i det här avseendet. I miljöerna vid Vassorfjärden och i Kuni finns det alla slags fågelarter i faunan.

– De övriga familjemedlemmarna skulle ha velat flytta tillbaka till Vasa i ett tidigare skede. Men jag var motvillig och bromsade på grund av att jag trivdes så fint i landsbygdsmiljön, fortsätter Ari.

Fågelskådarens dag  börjar i gryningen

Seriös fågelskådning är ingenting för morgontrötta. Helst gäller det att vara pigg och alert ungefär en halv timme innan solen går upp på morgonen.

– Under den ljusaste perioden i slutet av maj stiger jag upp strax efter tre på morgonen. Solen går upp vid fyra-tiden. Ari tillbringar ibland upp till tre veckor i sträck ute vid naturstationer i Kvarkens skärgård. Han brukar vara stationerad både vid Norrskär och Valsörarna.

Den förstnämnda fågelstationen drivs av Merenkurkun Lintutieteellinen Yhdistys (Ornitologiska Föreningen i Kvarken). Den biologiska stationen på Valsörarna upprätthålls i sin tur i Ostrobotnia Australis regi.

– Utrustad med kikare gör vi fågelobservationer och kartläggningar under dagens lopp. Det brukar bli någon tupplur mitt på dagen. Senare på kvällen antecknar vi dagens resultat i stationsblanketter. Vi lägger oss 22- eller 23-tiden och stiger återigen upp före gryningen nästa dag.

– Många fågelskådare är flitiga med att göra bilddokumentationer. Själv använder jag inte kameran särskilt mycket under skådningssessionerna, berättar Ari.

Under våren 2020 har Ari några två till två och en halv veckor långa vistelser på Valsörarna bokade i kalendern.

– En art av speciellt intresse för närvarande är fjällvråken vars flyttningsrutt till fjällen i norra Sverige och Norge finns i Valsörarna-området, säger han.

Apropå de omdiskuterade klimatförändringarna säger Ari att han i princip litar på de vetenskapsmän som bygger sina påståenden på information och data.

– Vad gäller flyttfåglarnas ankomst till vårt land om vårarna har det skett tydliga förändringar under de senaste åren. Det handlar i genomsnitt om en tidsmässig förskjutning på en vecka, säger Ari.

Hur är det med den åldersmässiga fördelningen inom dagens fågelskådarkretsar?

– Ungdomar skulle kunna vara mera aktiva här i Österbotten. I större städer i södra Finland är läget däremot ett annat. Där finns det rätt gott om yngre personer som intresserar sig för fågelskådning, säger Ari.

Ari Lähteenpää är sedan några år tillbaka pensionär efter en yrkeskarriär som jurist inom den österbottniska arbets- och näringsbyråvärlden.

– Speciellt på våren är det svårt för mig att sitta hemma. Vid sidan av fågelskådningen gillar jag framför allt att läsa och lyssna på musik, säger han.

Text och foto: Joakim Snickars

Artikeln publicerades ursprungligen i ByaNytt 4/2020