Österbotten i mitt hjärta

Bildkonstnären och designern Ann Bäck är hemma från Jakobstad men bor sedan fyra år tillbaka i Korsholm.

– Tanken var att jag skulle flytta utomlands och jag sålde mitt hus i Jakobstad, sen blev det inte av iallafall och plötsligt var jag hemlös. Min dotter som bor i Vasa påminde mig om att jag ju alltid trivts här och lockade mig hitåt.

– Och som läget ser ut nu så är jag riktigt nöjd med att jag stannade i Finland.

Ann är utbildad bildkonstnär från konstskolan i Nykarleby med huvudämnet skulptur. Det var formerna och det tredimensionella som lockade berättar hon.

– Jag gjorde många stora skulpturer och jobbade redan då grafiskt med rena linjer. Men jag började också måla allt mer och trycka på tyg.

Kreativiteten har alltid funnits där berättar Ann, det egna företaget som fyller 23 år alldeles i dagarna är en direkt följd av detta behov att få uttrycka sig genom skapandet.

– Jag har jobbat med annat också. I butik, på café och som bildlärare, vilket jag nog trivdes med men som egenföretagare kan jag ge utlopp för kreativiteten till 100 procent. Även om det förstås också är mycket annat som man måste lära sig när man är företagare, i slutändan är det ju ekonomin som styr och jag måste kunna lyfta lön för det jag gör.

– Men om jag inte får vara kreativ så mår jag inte bra.

Internationell marknad

Att livnära sig på konsten är inte alltid så lätt, speciellt inte i dessa tider. Ann gör ofta beställningsjobb som exporteras utomlands. Hon nämner både Tyskland och Sydkorea som viktiga marknader för henne.

– Det är där volymerna finns. Nu när gränserna är stängda så är det svårare att nå utanför Finland.

– Det är också andra tider här på hemmaplan. Tidigare kunde jag få beställningsjobb från till exempel industrin och allt var mycket mera lokalstyrt. Idag är allt så centraliserat och det gör det allt svårare för mindre företag att hävda sig på marknaden.

Hur kommer man sig in på den internationella marknaden som österbottning då?

– Faktiskt så är det ofta så att mina bästa kunder har hittat mig och inte tvärtom. Det kan börja med en liten grej men som sedan visar sig vara helt avgörande.

– Till exempel kom det en gång en liten japansk dam fram till mig på en mässa i Helsingfors och det ledde till ett långt samarbete som än idag fortsätter genom hennes dotter.

– En annan gång var det en korean, mr Oh, som var på semester i Skandinavien och såg tryckta disktrasor på Arlanda. Han blev intresserad av idén att introducera disktrasorna i Korea men ville testa idén först genom att göra en reklamfilm. Filmen skulle spelas in i södra Sverige med en blond ”mamma och barn” för att sälja in idén. Man ville också att någon skulle spela designern som skulle vara med på ett hörn och sökte därför en statist som kunde spela denna. När jag fick höra detta bestämde jag mig att själv åka dit och spela mig själv så att säga, jag tyckte det verkade galet att någon annan skulle göra det. Det ledde till att man fick en känsla för ansiktet bakom designen och en äkthet som sedan visade sig vara avgörande för att affären skulle bli av.

– Man måste våga ta vara på de chanser som ges.

Ann nämner också sociala medier som ett viktigt verktyg för att synas. Där spelar det ingen roll var du befinner dig fysiskt, du kan ändå nå ut till hela världen. I och med pandemin har det inte ordnats evenemang, marknader och mässor på över ett år. Ann säger sig inte sakna branschmässorna men tycker andra sociala evenemang och nätverkande saknas.

– Jakobs dagar och Juthbacka tycker jag har varit kul och trenden med pop-up butiker gillar jag, då får man också möta kunderna rent fysiskt ibland.

– Jag skulle också ha medverkat på marknaden Julfiilis i Vasa i vintras men bara en dag före evenemanget så kom beskedet att vi måste ställa in, det var nog som att luften gick ur en. Men någonstans måste jag ändå få utlopp för energin som jag hade byggt upp så jag stickade och samlade in 80 vantar och sockor till USM i Malax som de fick dela ut till behövande.

Österbotten i mitt hjärta

Ann drev egen butik i Jakobstad i 14 år, idag kan man bland annat köpa hennes produkter via den egna webshopen och förstås här på Minimossen där vi träffas idag.

– Jag läste om när man skulle öppna Minimossen och gillade genast konceptet med återbruk. Mina disktrasor är tillverkade av cellulosa och bomull och helt komposterbara, tack vare detta får jag sälja mina produkter här.

– Mina brickor är tillverkade för hand i Finland eller Sverige och är helt giftfria, man kan alltså tryggt lägga maten direkt på dem om man så önskar.

Anns design är färgglad och optimistisk, med ett inslag av humor. Inspirationen hittar hon i vardagen, och naturen går som en röd tråd genom motiven. På brickan ”Finland” är det rågbröd, norrsken, blåbär och vårt nationaldjur björnen. På baksidan kan man läsa fakta om Finland. På baksidan av brickan ”Österbotten” kan man läsa en kärleksförklaring till skogen, havet, de ljusa nätterna, fiske, vårsådd och höstskörd, och hon avslutar med meningen ”Här finns mina rötter, mitt hjärta och min kärlek”.

En av Anns storsäljare är skärbrädan med inspiration från ramsan ”Hevonen on häst, pappi on präst” som de flesta säkert känner igen.

– Det var tydligen så att ramsan ingick i en skolbok när min mamma var barn och hon har läst den för mig så länge jag kommer ihåg.

Ann säger att den går hem hos både svensk- och finskspråkiga och att designen verkar tilltala många med sitt enkla formspråk.

– Det här var en design som kom till mig just före jag skulle somna, och den kändes bara självklar, sen är ju min syster präst så kanske det också spelade in, skrattar Ann.

– Jag har märkt att idéer som kommer i det tysta oftast är bäst, det är inte alltid de storslagna, ”pang på” idéerna som i slutändan fungerar.

Att välja vilka mönster och former man ska satsa på är förstås en utmaning, några känns kanske självklara men ibland måste man prova sig fram. Ann säger att krasst sagt så är det ekonomin som styr, man måste satsa på det som säljer. Vissa produkter kanske bara håller en säsong medan andra blir långkörare. Det viktigaste är ändå att tro på sig själv och sin förmåga, och att vara trogen sin stil.

– Om jag får ett beställningsjobb och de önskar sig fiskar så gör jag fiskar tills de är nöjda, men jag gör förstås designen utifrån min egen stil och mitt eget uttryck. Annars vore det inte äkta, och de valde ju trots allt min design av en anledning, det är viktigt att komma ihåg.