En medelålders man håller upp ett tidningsuppslag

Minns du när fjärrkontrollerna kom?

För drygt 50 år sedan var det en stor sak när färg-TV-apparater först landade på affärshyllorna. När vi skriver 2021 kan de moderna plattskärmar som finns i hemmen nuförtiden närmast beskrivas som datorer. Hur framtidens tv-apparater artar sig har förre handelsmannen Stefan Östman ganska svårt att sia om.

När Östmans Radio och TV först etablerades i Solf centrum 1969 av Ove och Maj-Inger Östman hade tv-apparater successivt blivit en allt vanligare syn i de finländska hemmen.

– Innan pappa startade eget hade han och en kollega drivit företaget Radio Service på övre torget i Vasa i fyra år. Färg-tv lanserades på marknaden samma år som företaget grundades. Under hela 1960-talet hade det handlat om svartvita apparater, säger Stefan Östman.

TV-tekniken har utvecklats enormt under de senaste 20 åren, berättar Stefan. För cirka 50 år sedan var en ny färg-tv definitivt ingen billig historia. 3850 mark var mycket pengar på den tiden. För en vanlig arbetare tog det ganska länge att spara ihop ett sådant belopp.

– Längs den svenskösterbottniska kusten ville tv-köparna samtidigt ha tillgång till Sveriges tv. Samtidigt krävdes det extra antennarbeten för att få åtgång till den svenska televisionen via spill over-effekten från sändaren i Vännäs. På den tiden hade Östmans 3–4 anställda som var verksamma på servicesidan, minns Stefan.

Handeln med tv-apparater gick sedermera bra under 1970-talet för Östmans del. Tre gånger utsågs företaget till landets bästa färg-tv-försäljare. 1970-talets televisionsvärld var givetvis helt annorlunda jämfört med dagens överflöd av kanaler och funktioner. I allmänhet fanns det fyra huvudkanaler att välja mellan: två finländska och två svenska.

– Fjärrkontroller dök upp i mitten av 1970-talet. På den tiden var de stora som mindre lådor till formatet och de hade typ nio knappar, säger Stefan.

en gammal platt tv
De första platt-tvapparaterna var inte ens så platta med dagens mått mätt. Bild från sverigesradio.se

Första platt-tv:n kostade 109 000 mark

Stefan Östman växte upp i en företagarfamilj. Redan i unga år drog han ofta sitt strå till stacken när det fanns extra kvällsjobb på programmet.

– I början av 1988 började jag jobba heltid på Östmans. Innan dess hade jag arbetat på Solf Gräv & Schakt i ett par år.

Under 1980-talet breddades utbudet och servicen i teverutorna bland annat genom tillkomsten av satellitkanaler och text-tv. Antalet kommersiella kanaler ökade småningom både i den inhemska och den rikssvenska tv-världen.

– Priserna hade efter hand gått neråt och stabiliserats. I slutet på 1980-talet låg det typiska priset för en ny tv-apparat på cirka 3000 mark. Under samma period dök alternativ med bredskärmar på 32–36 tum plus bildrutor upp på marknaden, säger Stefan.

I mitten av 1990-talet framstod de första versionerna av platt-tv till att börja med som rena och skära lyxprodukter med avskräckande priser.

– Den allra första plattskärmen kostade hela 109 000 mark. Senare föll priserna och man kunde få apparater för 49 000 mark och sedan för 29 000 mark.

– Det tog dock väldigt länge innan vi överhuvudtaget lyckades sälja en platt-tv. Jag vill minnas att det var först under det tredje året efter lanseringen, säger Stefan.

 

Försäljningen exploderade

Strax efter millennieskiftet inleddes det digitala tidevarvet i tv-världen på allvar. Digitalboxarna gjorde entré och användningen ledde ofta till huvudbry och frustration till en början. Det handlade om C-kabelboxar och senare även om tv-apparater med inbyggda kabelboxar. Samtidigt hade vissa hushåll som var anslutna till centralantenner inte tillgång till kabel-tv.

– Boxarna skulle uppdateras. Vi fick göra många uttryckningar och hembesök. Inte sällan visade det sig att kunderna hade tryckt på fel knappar, minns Stefan.

– Kring 2005–2006 exploderade försäljningen av plattskärmar. Vi sålde alla märken inledningsvis. Av praktiska skäl begränsade vi oss småningom till vårt huvudmärke Philips, fortsätter Stefan.

Moderna tv-apparater med internet, trådlösa funktioner och så vidare kan i praktiken beskrivas som ett slags datorer.

– Tekniken har efter hand blivit billigare att bygga och priserna har därför blivit mera överkomliga. En liknande utveckling har skett till exempel med solcellspaneler, säger Stefan.

– Att reparera en tv-apparat som gått sönder är nästan lika dyrt som att köpa en splitterny. Antalet företag som gör tv-reparationer har blivit färre på senare tid eftersom efterfrågan på sådana arbeten minskar.

Vad tror du om framtidens tv-apparater?

– Det är mycket att svårt att sia om den framtida utvecklingen. Vi lever i en tid med alternativa skärmar och mera mobila människor. Kanske försvinner teven rentav i framtiden? Eller så kommer det kanske någonting helt nytt. Kanske en röststyrd projektor är framtidens melodi? Eller en teknik som gör att betraktaren är omsluten av informationen vid tittandet.

Östmans Radio och TV lade ner sin verksamhet våren 2019. Efter en tidsmässigt utdragen slutförsäljning var man slutligen tvungen att slänga en del maskiner.

– På slutet var försäljningen av vitvaror såsom kylskåp och tvättmaskiner större än hemelektroniken, säger Stefan.

Den forna affärslokalen intill Strandvägen är såld. Lokalen görs om till privata bostäder.

– Det är främst den sociala biten som jag saknar från den över 30 år långa perioden, säger Stefan som i fortsättningen profilerar sig som jordbrukare hemma i Solf.

– Familjen har hela tiden bedrivit jordbruksverksamhet vid sidan av det övriga företagandet, tillägger Stefan.

 

Text och foto: Joakim Snickars