Pernilla vikström

Man kan mycket mera än man tror!

Egentligen handlar det om avkoppling när Pernilla Vikström tar fram handarbetet ur väskan. Just nu är handarbetet broderier i olika tekniker med roliga och träffande citat. Handarbetat har hon gjort hela livet och i sommar har hon haft en egen utställning ”Kaffe och keso” med sina broderier på After Eight i Jakobstad. Där ställde också Pernillas syster Camilla Forsén-Ström ut sina målningar.

För många korsholmare är Pernilla Vikström ett bekant ansikte från kommunpolitiska sammanhang. För den som arbetar inom vårdbranschen är hon en bekant kollega. Men många vet kanske inte om att hon också sysslat med olika handarbeten ända sedan barnsben.

– Det är nog en sak som jag ärvt av tidigare generationer liksom min syster Camilla också har gjort. Hon målar men det kan inte jag utan min kreativitet kommer fram på andra sätt, jag handarbetar och håller mig till mjuka material. Just nu blir det mycket broderier. Mina barn har också fått den konstnärliga ådran och min son Ben håller till exempel på med både sömnad och svetsning, och dottern Amanda broderar på sin fritid.

Hon berättar att hon också tidigare har stickat, vävt och sytt lapptäcken, men att handarbetet tog en paus då hon fick barnen.

– Ja, handarbetsintresset gick definitivt i ide under småbarnsåren.

 

Handarbete blev terapi under sjukdomstiden

För cirka femton år sedan drabbades Pernilla av cancer.

– Och konstigt nog blev det ett startskott för något positivt, nämligen att jag kom i gång med handarbeten igen. Det blev ett slags terapi för mig medan jag var sjuk, och först sydde jag lapptäcken åt nyfödda då många vänner och bekanta just då blev föräldrar. Då alla i bekantskapskretsen hade fått sina barn var behovet mättat och jag slutade med det.

Att handarbetet var hälsofrämjande hade Pernilla i alla fall lagt märke till och hon mår fortfarande bäst om hon har ett handarbete nära till hands. Hon har ofta två tre handarbeten på gång samtidigt och berättar att de större broderierna hon gör kan ta minst 50 timmar att göra.

– Jag har blivit en riktig kulturtant som vågar sitta var som helst med ett broderi. Jag broderar ständigt och jämt på bekostnad till exempel av motionen. Jag är en ganska rastlös person så det är svårt för mig att sitta stilla utan att göra någonting. Handarbetar gör jag för min egen skull och för att jag tycker om att göra det utan att behöva prestera någonting särskilt eller komma till ett visst resultat. Själva handarbetet är målsättningen.

 

Zoomar ut och fokuserar på annat

Då Pernilla berättar om sitt liv är det en bild av något ganska hektiskt som målas upp. Då hon sätter sig ner med ett handarbete är det ett sätt att zooma ut och fokusera på något helt annat än det vanliga.

– Jag arbetar mycket och är engagerad inom kommunpolitiken i Korsholm. För mig känns det bra att alltid ha med mig något i väskan som jag kan ta upp när jag får någon stund över. Det är roligt att brodera för broderier behöver ju egentligen inte följa några normer utan man kan göra precis som man vill. Och citaten jag broderar visar ofta på både de positiva och negativa känslor man upplever i livet. Hon tänker på de handarbetande kvinnorna i släkten, som delat med sig av sina kunskaper och färdigheter, men hon har också deltagit i olika kurser.

– Hemma ser jag det också, att intresset sprider sig. Då min dotter Amanda prövade på att brodera en julbonad var hon fast. Också sonens flickvän Frida har blivit intresserad av att brodera. Det är jätteroligt att vi har ett gemensamt intresse.

 

Samlar på roliga citat

Hon berättar att inspirationen finns överallt.

– Ja, det finns ju många böcker inom området och en massa hittar man också på sociala medier. En av mina favoriter både i bokhyllan och på nätet är Yumiko Higuchi. Man kan lära sig mycket om olika tekniker men också hitta fina motiv. Roliga citat samlar jag på och jag lägger ibland märke till saker människor runt omkring mig säger. Då kan jag tänka att “det där kunde man brodera på en duk”. Och sedan är det bara att våga pröva. Man kan mycket mera än man tror!

– Det är också sant att övning ger färdighet, menar Pernilla. Det ser jag till exempel på mina frihandsbroderier och hur det utvecklas så att man börjar hitta på egna mönster och så där. Då man broderar korsstygn är mönstret ganska viktigt men då man frihandsbroderar finns det många olika tekniker och det kan egentligen inte bli fel och det är ju en befriande känsla!

Man tänker sig att broderi lätt kan bli en dyr hobby med dukar och garn. Pernilla berättar att hon ofta söker efter dukar på loppis. Dem dekorerar hon sedan med citat och symboler.

– Ja, på loppis har jag alltid “broderiradarn” på. Jag söker dukar, tyger, garn, ramar – ja allt som kan användas. Ibland får jag också överblivet material av vänner och bekanta. Riktigt fula gamla dukar i udda storlekar och former kan få ett nytt liv med lite uppiggande broderier och bli jättesnygga.

 

Presenter, välgörenhet och utställning

Först och främst broderar Pernilla alltså för sin egen skull. Hon gör sällan två exakt likadana broderier och tar sällan emot beställningar.

– Jag använder ju handarbetet som en motvikt till allt annat i livet och jag vill ha det fritt. Vara fri att göra vad jag vill, hur jag vill och när jag vill. Men det är också roligt att ge bort broderier i present.

Ibland förenar hon nytta med nöje och bjuder ut sina handarbeten till försäljning exempelvis vid julmarknader.

– Ett exempel på det här var Stop cancer 2020-kampanjen i fjol då jag sålde ett sextiotal broderier via Facebook och Instagram och sedan på en julmarknad i hembyn till förmån för cancerföreningens verksamhet. Och utställningen vi har just nu tillsammans med min syster är ju en lite ovanlig händelse. Vanligtvis har jag inga bestämda deadlines för när mina arbeten ska vara klara, men under våren var det roligt att ha ett projekt och familjen fick finna sig i att det låg nålar och garn överallt hemma. Det har varit jätteroligt.

Utställningen pågår fram till 28 augusti på Musikcafé After Eight i Jakobstad.

– Det är svårt att säga exakt hur många personer som har sett den men responsen på sociala medier har varit överraskande stor. På vår vernissage var vi cirka 100 personer. Eftersom After Eight är en lunchrestaurang och ett fikaställe så kommer och går väldigt mycket folk varje vardag nu under sommaren. Utställningen har gett mersmak att hitta på nya projekt och Pernilla berättar att hon smider planer för ett julprojekt tillsammans med dottern.

– Ja, vi får se hur det utvecklas. Utställningen har lärt mig att man aldrig är för gammal för att pröva på något nytt utan att de enda gränserna för vad man vågar göra är den egna rädslan.

 

Text: Lilian Westerlund

Pernilla och systern Camilla har i sommar haft utställning med sina kreativa alster.
Pernilla och systern Camilla har i sommar haft utställning med sina kreativa alster. Foto: Privat.
Fler artiklar från ditt närområde