En ung kvinna visar upp sitt tält

Maarit sover ute i ur och skur.

Malaxbon Maarit Filppula har anammat en ovanlig livsstil. Sedan påsken 2020 har hon sovit utomhus i ur och skur. Något som hon troligen tänker fortsätta med i någon form med även framöver.

På en mindre träaltan utanför sin radhuslägenhet i Malax monterar Maarit Filppula på rutinerat vis upp sitt kvalitativa Hilleberg-tält i en handvändning. Högsommarvärmen ligger stabilt över trakten och Maarit möblerar raskt tältet med de centrala tillbehören: madrass, sovsäck, kudde, glasögon och bibel.

– Efter varje övernattning tar jag in tältet och övriga saker i lägenheten. Det är viktigt att torka utrustningen och hålla den i skick. Exempel på ett problem som kan uppstå är att ett blött tält eller en blöt sovsäck kan bli angripet av mögel, säger Maarit.

Faktum är att Maarit inte har sovit inomhus sedan april 2020.

– Det började senaste vår på grund av de införda restriktionerna. Jag började tillsammans med mina vänner Jenni och Tuomas hålla gudstjänster utomhus. Jag och Jenny övernattade vid ett vindskydd i Parra, Östermark inför gudstjänsten på annandag påsk. Den första natten minns jag som riktigt dålig. Det var framför allt en tråkig och kall upplevelse.

Men den speciella övernattningen gav ändå blodad tand och det blev därnäst flera utomhusnätter till för Maarits del.

– Jag fyllde 30 år ifjol och jag satte i samband med det upp ett mål om att sova 30 nätter utomhus. Sedan fortsatte jag i samma stil och efter tre månader ändrade jag målet till 100 nätter.

 

Upplever olika slags väder

I skrivande stund har 100 dagar-målet passerats med råge. Maarit har sovit i tält, vindskydd eller under bar himmel i cirka ett år och två månader oavbrutet.

– Det här är en vana som är krävande och som det tar länge att anpassa sig till. Nu går det bra. Det är fint med frisk luft och det känns tryggt och bo på det här viset. Det händer att sömnen blir jättedålig ibland. Själv brukar jag vanligen sova bra men inte så jättelänge. Jag använder öronproppar vid behov.

Under den kallaste perioden i början av året använder Maarit dubbla sovsäckar.

– När vindarna var hårda i vintras brukade jag bygga en skyddande snövall framför tältet. Rivande stormar har prövat tältet ibland. Men det har alltid hållit.

– En annan utmaning är att måsar och skator börjar väsnas tidigt på morgnarna under vårmånaderna.

– Däremot är det i regel skönt att somna till det sövande ljudet av regn som smattrar mot tältet, säger Maarit.

Maarit berättar att övernattningarna i kallt väder inte har gett henne några förkylningar eller andra besvär. Hon säger att hon är en person som aldrig blir sjuk.

– Visst har det känts tungt att sova utomhus ibland. Det har hänt att jag har kommit hem sent på kvällen och varit jättetrött. Med tio minusgrader utomhus har det inte varit särskilt inspirerande att börja rigga upp tältet. Då har jag tänkt att hellre skulle jag sova inne på mattan i stället.

Maarit berättar vidare att hennes vänner har vant sig vid hennes udda livsstil med tiden. Ibland har det också hänt att någon vän har sovit ute i ett gästtält i trädgården i Yttermalax.

 

– Jag jobbar så mycket inomhus att det känns skönt att vara ute, fast på nätterna. Jag kommer troligen att fortsätta i någon form i framtiden också.

– Jag har läst i tidningen Maaseudun Tulevaisuus om en kvinna som har sovit utomhus 15 år oavbrutet, säger Maarit.

ett uppslaget tält på en altan inbäddad i snö.
Under vintern byggde Maarit skyddande snövallar runt tältet och använde dubbla sovsäckar de kallaste nätterna.

Äventyrlig person som gillar lugn

Maarit berättar att hon är en äventyrligt lagd person och att hon gärna åker runt till olika natursköna ställen i landet.

– Det ska helst vara lugna platser där det inte rör sig mycket människor. Jag är inte med på Facebook eller några andra sociala medier. Jag brukar berätta om mina upplevelser för vänner efteråt, betonar hon samtidigt som hon lägger fram några färgstarka minnen.

– I början av januari gjorde jag en midvintersmörkervandring i Kilpisjärvi på egen hand. Jag skidade över fjällen och övernattade i tält invid ödehus. Det var kallt och mycket stormigt och nära ögat att tältet inte skulle ha hållit.

– En annan jag sov jag i ett fågeltorn i Vittis-trakten. Vid femtiden på morgonen kom en far med sin son till tornet för att titta på tranor. De blev mycket överraskade när de såg att person låg där i sovsäck.

– Här i Malax brukar jag tillsammans med kompisen Jonas paddla i ån på vårar och höstar. På grund av forsar brukar vi bära hjälm och givetvis flytväst. Det har hänt flera gånger att kanoten kantrat och vi har hamnat i åvattnet.

– Motorcykelåkning är en annan hobby sedan sex år tillbaka. Jag har en egen motorcykel och är speciellt intresserad av enduroåkning i naturmiljöer. Men jag är nog nybörjare på området, berättar Maarit.

Jag jobbar så mycket inomhus att det känns skönt att vara ute, fast på nätterna.

 

Maarit Filppula är född och uppvuxen i en jordbruksfamilj i Östermark. Efter studenten utbildade hon sig till tandläkare i Uleåborg.

– Malax stiftade jag bekantskap med sommaren 2014 eftersom jag just hade gått en kurs i svenska för odontologistuderande. Jag ville utnyttja mina kunskaper i svenska.

– Sommaren var så enastående att jag året därpå lockade min finskspråkiga väninna och kollega Päivi att göra en fördjupad praktikperiod vid Malax-Korsnäs hälsovårdscentral. Sedan dess har vi bott här båda två.

Vid det här laget har Maarit bott sex år i Malax och hon trivs mycket bra på orten. Hon har fast anställning på HVC och jobbet på en liten ort beskriver hon som mycket mångsidigt.

– I början kunde jag bara lite skolsvenska. Jag var tvungen att slå upp ord i böcker när jag skulle behandla patienter. Men efter hand har jag lärt mig mer och mer, även Malaxdialekten.

– Det händer också att jag har finskspråkiga patienter. Invånarna i Kolnebacken pratar för övrigt samma finska dialekt som talas i Östermark, säger Maarit.

Maarit är förtjust i den sociala kulturen i Malax.

– Här i Malax hälsar folk på varandra. Hemma i Östermark är det inte lika vanligt att man spontant tar kontakt med främlingar. En annan sak som jag gillade var att alla går omkring reflexvästar under de mörkare perioderna.

– Det arrangeras olika evenemang i Malax och simskolor vid havet. Själv är jag också en passionerad skridskoåkare på havet vintertid. På det området har det nästan gått illa några gånger, säger Maarit. Som aktiv kristen är Maarit dessutom verksam i församlingsvärlden där hon har en stor bekantskapskrets.

– Jag ägnar mig regelbundet åt kristligt barnarbete i Östermark och väckelserörelseverksamhet. Och så spelar jag gitarr och sjunger.

Apropå den egna framtiden säger Maarit att hon inte har några planer på att bilda familj trots att alla hennes vänner har gått den vägen. Hon uppskattar framför allt den stora friheten i sitt nuvarande liv.

– Ingen tvingar mig att bo kvar här i Malax. Men det bör vara ett mycket starkt kall för att jag ska flytta till någon annan ort.

– Jag älskar Finland mycket och kan inte tänka mig att flytta utomlands. Det finns så mycket att se och spännande saker att uppleva i det här landet. Man hinner inte med allt under sin livstid, skrattar Maarit.

En leende Maarit sittades framför sitt tält.
Maarit säger sig trivas mycket bra i Malax även om hon inte har något som håller henne kvar här.

Text: Joakim Snickars

Foton: Joakim Snickars samt privata.

 

Artikeln är ursprungligen publicerad i KustNytt 6/2021

Fler artiklar från ditt närområde