Ett andra hem i solen

De första resorna gjorde Alf och Lisbeth Holm till spanska solkusten redan i mitten av 1990-talet.

– Jag hade fått problem med reuma, och med ryggen specifikt. En läkare rekommenderade mig att om möjligt vistas i värmen en längre tid, och efter att ha testat visade det sig göra stor skillnad. Jag mådde betydligt bättre i det varma medelhavsklimatet, inleder Alf. Sedan 20 år tillbaka har de eget, permanent boende i form av en höghuslägenhet med tre sovrum i stadskärnan i Fuengirola. Normalt tillbringar det enbart somrarna och jul och nyår hemma i Finland, och bor sedan resten av året där.

– Vi brukar åka i mitten av september för att sedan komma hem över jul och nyår. Någon gång kring Lucia brukar det bli, berättar Lisbeth.

Sedan bär det av igen i början av januari, och först i mitten av maj återvänder till Finland och huset i Karperö.

Hamnade i ”lockdown”

Men i år är, som alla vet, ingenting som det brukar vara. Den planerade hemkomsten tidigarelades med en och en halv månad i våras och paret har redan bestämt att de inte åker tillbaka mer under 2020.

– Vi hann uppleva en halv vecka av den Spaniens ”lockdown”, och vi behöver inte ångra att vi tog oss hem i ett tidigt skede. Fuengirola blev, liksom alla andra städer, en folktom spökstad med endast patrullerande polisbilar på gatorna, berättar Alf

Inte heller hemma i Finland har någonting varit helt som vanligt denna sommar och paret har tagit seriöst på de rekommendationer som råder.

Men - vi glömmer nu en stund den exceptionella situationen, och låter oss förflyttas till vardagen i Fuengirola.

Lever som hemma

– Staden är lite större än Vasa, där bor omkring 70 000 registrerade invånare, men långt fler än så vistas där, berättar Alf. Där bor väldigt många nordiska, brittiska och tyska ”flyttfåglar”, om vi kallar oss så, fortsätter han.

De beskriver staden som mycket välskött och städad – betydligt mer ordning råder nu än för 20 år sedan. Från flygplatsen i Malaga är det bara en halvtimmes tåg- eller taxiresa till staden, och även till de andra städerna på solkusten är kommunikationerna goda.

– Vi trivs jättebra, det har definitivt blivit vårt andra hem, konstaterar Lisbeth. Vi lever där precis som hemma – lagar mat, promenerar mycket och träffar bekanta från andra delar av Österbotten. Ibland går vi ut och äter lunch tillsammans, det gör man på ett annat vis i Spanien än här hemma, konstaterar hon.

– Såväl på restaurang som i butik är maten betydligt billigare än i Finland, tillägger Alf.

Oändligt med utflyktsmål

I Fuengirola finns flertalet nordiska föreningar som regelbundet ordnar träffar och aktiviteter, dagsresor och föreläsningar. Paret också har egen bil på plats och möjligheterna till olika utflykter är oändliga i området.

– En utflykt vi ofta gör när vi har släkt eller vänner på besök från Finland är att ta tåg till grannkommunen Benalvadena, där det finns flera fina, stora parker, berättarAlf. Man vandrar ner till havet genom

La Paloma-parken och via den fina hamnen, som flera gånger utnämnts till Europas vackraste hamn, fortsätter han. Där kan man äta lunch och sedan fortsätta längs stranden till Torremolinos. Efter en promenad på sju, åtta kilometer kan man sedan ta tåget tillbaka till Fuengirola.

– I Malaga finns också mycketatt se och göra, fortsätter Lisbeth.Många fina bergsbyar och gamla städer finns att besöka liksom Alhamra slott i Granada. Gibraltar är en klassiker förstås och från Tarifa kan man för dagen ta färjan över till Tanger i Marocko, tillägger hon. Det finns massor att se och göra.

Följa våren genom Europa

Några gånger har Alf och Lisbethvalt att bila hem genom Europa,vilket bjudit dem på många oförglömligaupplevelser och minnen.

– Det finns hur mycket somhelst att se. Stränderna i Normandiedär landstigningen skedde islutet av andra världskriget, denlilla staden Brügge i Belgien, allafranska slott man åker förbi och nusenast övernattade vi i Chamonix,vilket var otroligt vackert, berättarde.

– Det viktigaste är att man gottom tid på sig, så att man hinnernjuta och inte behöver stressa, poängterarAlf. Som pensionärer harvi det, och det brukar vara väldigtintressant att ”följa våren” på vägenhem genom Europa.

Vänligt ochhjälpsamt folk

Det bästa med solkusten är enligtparet inte enbart värmen, utanockså ljuset. Från lägenheten kande se soluppgången över havetoch ända in i november råder därett behagligt klimat.

– Därefter följer några svalaremånader, men redan i februaribörjar det grönska och mandelblommornaslår ut, berättarLisbeth.

Spanjorerna beskriver de somett vänligt och hjälpsamt folk,med en otrolig familjesamhörighet.

– I Spanien har man stor respektför äldre och det är imponerandeatt se hur den yngregenerationen tar hand om denäldre på ett väldigt ärligt sätt,konstaterar Alf.

Saknar nära och kära

Nackdelen med de långa periodernaborta från hemlandet ärförstås saknaden efter barn ochbarnbarn.

– Allt man inte har tillgängligthela tiden, uppskattar mansedan desto mer, konstaterarde. Man blir mer nationalistisk,mer finländsk, när man är i Spanien,och vi finländare som bordär håller ihop och har kontaktäven nu under den här periodeni hemlandet.

De är beredda på en lång vinteri Finland, och på att se tiden an.

– Vi åker tillbaka så fort vi kan,men det går ingen nöd på oss här.VI får ju vara friska och det ärviktigast – och det är i alla fallinte krig, avslutar Lisbeth.